Tonårsproblem
Min 14 snart 15 åriga son skriver och frågar om det är okej att han piercar sig i läppen. Meeen hallå NEJ, tänk på tänderna och infektionsrisken mm mm mm.
Jag tror jag har fått en punkare eller goth eller emo(tinal) eller synthare vad vet jag vad dom heter men ser ut som typ Marilyn Manson, svart hår som spretar, svarta kläder, avklippta fingervantar, målad svart runt ögonen och blek som om dom solat i vitabergsparken.
Ja det där med måla sig det ser i alla fall ut som så på bilderna som han har på MSN men när jag frågade så fick jag bara tillbaka att jag skulle ge mig.
Det här med ringen i läppen det kan jag inte mer än säga nej och tala om riskerna, det är hans pappa som har vårdnaden och dessutom är han snart 15 och då kan han ju ta hål bäst han vill utan att vi har så mycket att säga till om. Fast protestera kan man alltid göra
Nu tycker jag själv det viktigast är att han trivs och känner att han har bra kompisar MEN jag är lite orolig om han åker in till Stockholmsstad ensam på kvällarna och ser ut så….det finns alldeles för många som slår ner och misshandlar folk för hur dom ser ut och är klädd och just den klädseln och måla sig är det många som INTE gillar och retar sig på.
När jag var 15 ville jag tatuera mig men jag var för feg för det, avskyr nålar. Tänk om jag kommit hem med en tatuering, oj oj oj. Jag tatuerade mig 15 år senare och sicket liv det blev då på modern, vad hade det då inte blivit då jag var 15
Nu är jag lite glad att jag gjorde det senare för vette 17 vad jag hade tatuerat som 15 åring, kanske något jag inte har trivts med idag. Jag hade ju kunnat gjord det då jag var 18 eller 20 å så då man har lite, lite, lite mer perspektiv på livet kanske
Ja vi får väll se om sonen plötsligt dyker upp med en ring i läppen. Det här hände för 5 dagar sedan och han har inte pratat med mig via MSN sedan jag frågade han om han målade sig så….Tonåringar säger jag bara. Tur han inte är en tjej då hade det säkert varit 5 gånger värre.
Jo jag har ju haft en tonåring innan som blir 21 i år men han har det liksom aldrig varit några större utbrytar grejer med, men det kanske beror på att han flyttade hemifrån då han var 16 och fick lov att klara sig själv.
Slapp ha vuxna som hela tiden var runt honom och gnällde och tala om vad som är rätt och fel utan fick själv bita i det sura äpplet och upptäcka allt själv. Ja nästan i alla fall. Vi hade ju kontakt och i början kom han hem med jämna mellanrum för att få kläderna tvättade.
Åkte buss 12 mil enkel väg för att mamma skulle tvätta, men se det fick han allt hjälpa till med och lära sig, så tillslut kom han inte hem med någon tvätt utan fixade det själv.